När man reser i tre månader har man så klart fått många intryck och funderingar som inte hör till något speciellt land och därför inte kommit med i tidigare inlägg. De samlas här upp i ett avslutande inlägg om den nyss genomförda jordenruntresan. 🙂
Hela resan, inklusive alla utgifter för flyg, mat, boende etc, kostade 118 505 kronor. Med tanke på den svaga kronan, hur långt jag åkte och hur länge jag var borta så tycker jag det var väldigt bra. Nästan så jag trodde jag missat nån utgift men det verkar inte så. Sydamerika kan vara billigt om man vet vad man gör. 🙂 Jag hade som målsättning innan resan att komma under 300 kronor natten för boende och det klarade jag med råge. Jag lade i genomsnitt 226 kronor per natt på boende.
Teknisk utveckling på gott och ont
När jag började ägna mig åt att resa för tjugo år sedan fanns ofta en enda stor skärm på planet. De visade inte alltid en film utan ibland bara flygrutten och var man för tillfället befann sig. Då satt alla och läste eller – hör och häpna – konverserade med sin stolsgranne(!!!). Det var väldigt trevligt. WiFi på planet fanns naturligtvis inte, det är ju ännu nyare. Nu sitter nästan alla i sin bubbla och kollar på nån film eller serie. Jag är för valfrihet och teknisk utveckling så principiellt bejakar jag att möjligheten finns men jag tycker nedanstående syn är lite sorglig.
Det finns så klart fördelar med detta också. Jag minns på tidigt 90-tal när jag ett par gånger ringde Aftonbladets sportredaktion på kvällen för att fråga hur det gått för DIF. Internet fanns ju inte och jag hade inte tillgång till Text-TV hemma. Om jag missat Radiosporten och Sportnytt och inte ville vänta tills dagen efter med att få veta, så var det en bra lösning. Nu – tjugofem år senare – kunde jag sitta 10 000 meter ovanför Indiska oceanen och se matchen i direktsändning. Det kan man kalla utveckling! (Sen valde jag att inte göra det i alla fall. Jag ville föregå med gott exempel för mina medpassagerare och satt därför och läste en bok istället. Hoppas de drog lärdom därav. 😀 )
Bagagevett
Folk är generellt rätt duktiga på att visa hänsyn till sina medtrafikanter när de reser tycker jag. Men de behöver utbildas i bagagebandsvett. Det finns rätt och fel sätt att vänta på sitt bagage vid bandet.
1. Man står INTE precis framme vid bandet. Fler får överblick och ser sin väska komma om folk står en meter från bandet. Man hinner ändå fram och ta sin väska när den kommer.
2. Om man är en grupp och alla inte får sin väska samtidigt så går de som redan fått sin väska bort en bit så fler får plats. Man står inte kvar och väntar på sin kompis/familjemedlem framme vid bandet.
3. Om man fått en väska men väntar på mer bagage så ställer man sin redan ankomna väska på ett sådant sätt att den är minimalt i vägen för andra passagerare.
Kan vi enas om ovanstående regler? 🙂 Jag illustrerar det hela med två bilder. Det finns ännu bättre exempel men jag tog inte kort på de. Dessa var de tillfällen då jag tänkte på att ta fram kameran.
Planera eller inte?
En stor fråga vid den här typen av resor är hur mycket man ska planera i förväg och hur mycket som ska vara spontant. Jag hade valt att boka de tre första länderna (Mexiko, Colombia och Peru) i förväg. Jag hade även bokat resans ”skelett” dvs de interkontinentala flygen i förväg. Det var alltså bestämt i förväg vilket datum jag skulle lämna Sydamerika för Nya Zeeland och när jag skulle åka hem till Sverige. Däremellan var det öppet och obokat. Nästa gång jag gör en liknande resa vill jag ha allt öppet. Jag vill kunna vara helt flexibel. Samtidigt ställer det krav på att man sköter planeringen ordentligt löpande istället. Som framgick av min bloggpost om Argentina, Uruguay och Paraguay så hamnade jag i en konstig situation i mitten av resan eftersom jag hade förberett mig för dåligt inför de ställen jag då kom till. Senare fick jag ordning på strukturen igen men man kan inte komma till ett land som Argentina utan att veta vad man vill göra eller kollat upp hur saker är. Ska det fungera att inte planera iförväg så måste man istället vara noga med att göra det allteftersom.
Lite blandade reflektioner och anekdoter
Det är förvisso ingen nyhet för mig att jorden är rund men det här med att komma hem utan att åka tillbaka är lite lustigt om man tänker på det. Jag åkte ju faktiskt aldrig tillbaka från Sydamerika. Istället fortsatte jag längre och längre bort från fosterlandet. Och ännu längre bort… ända tills jag var…hemma. Ytterst lustigt om man tänker på det. 🙂
Dygnsomställningen när jag kom hem var inget större problem. Lite värre med årstidsomställningen. Här har man haft tre månaders undebar sommar på södra halvklotet. Det har dock märkts att det började bärka lite mot höst på slutet, speciellt i Nya Zeeland. Så kommer man hem och det pratas om vår… Mycket märkligt. 🙂 Att gå direkt från begynnade höst till begynnande vår känns dock helt ok.
Lite komiskt när jag satt på planet Doha-Stockholm, sista rutten på jordenruntresan. Jag ville ha en andra kopp te. Flygvärdinnan gjorde en ansats att ge mig en ny papperskopp. Då råkade jag säga att jag kunde ta samma kopp som jag redan druckit från för att ”det är bättre för miljön”. Förvisso helt helt korrekt i sak men lite komiskt att sitta på ett interkontinentalt flyg och tänka på att gynna miljön genom att inte ta en ny pappersmugg. Undrar om det kompenserar för flygets utsläpp. 🙂
Vad tyckte jag om de olika länderna?
Till sist en ranking av de nya länder jag besökte. Australien hade jag ju varit i förut så de får inte vara med på rankingen. Den gäller bara nya länder. Det är sen gammalt. 🙂 Man kan klicka på varje land för att läsa reserapporten om just det landet.
Och om Australien kan man läsa här.
Det skulle så klart, teoretiskt sett, kunna komma något mer inlägg om resan om jag kommer på något intressant. Men det kan nog vara så att detta var det sista. Men glöm inte att bloggen kan uppdateras med annat intressant. På återhörande. 🙂
