När jag lämnade Peru efter tre veckor hade nästan halva jordenruntresan gått. Jag hade ingen aning om hur länge jag skulle stanna i Argentina. En tanke var att bara besöka Buenos Aires och Iguazófallen för att sedan fortsätta till Uruguay. En annan var att tillbringa lång tid i Argentina och bl.a. besöka Córdoba och Mendoza. De kommande två veckorna i resans mitt kom att karakteriseras av lite ad hoc lösningar, bristande planering och passivitetet.
Argentina
Jag gillade inte Argentina alls. Efter att ha kommit från Peru, som hade blivit ett av mina favortiländer, var skillnaden enorm. Det började redan på flygplatsen med krångel med bagaget, med bankomaterna, med taxin. Vandrarhemmet var inte någon höjdare heller men måttet rågades när det visade sig att man bara kunde ta ut mycket små summor åt gången i bankomaterna – med höga avgifter per uttag. Detta hjälpte mig att fatta beslutet. Jag skulle lämna Argentina för Uruguay så fort som möjligt. Det var ett väldigt spontant och måhända något drastisk beslut men jag skulle ju ändå få prioritera bland resmålen och skulle hur som helst inte hinna se allt jag ville. Kanske borde man inte dissat Argentina så snabbt men nu fattades beslutet baserat på känslor och så var det med det. 🙂 Blott tre dagar efter ankomst tog jag färjan till Colonia, Uruguay.
Jag hann dock med lite trevligheter i Argentina. Bl.a. besökte jag ett konstmuséum (Museo nacional de bellas artes).
Därefter blev det även ett besök på den kända kyrkogården Cementario de la Recoleta där bl.a. Eva Perón vilar. Det var en av resans varmaste dagar (vilket säger mycket för det var många riktigt varma dagar). Men även om jag oftast älskar värme så pallade jag bara gå runt där en kvart.
Jag får väl ge Argentina en ny chans nån gång. Man ska nog vara bättre förberedd när man åker dit. Dessutom var jag inne i en period under resan då jag sökte lite lugn och ro och då är inte megastäder riktigt rätt val. Speciellt inte när man inte får sova pga att man delar rum med en super-snarkare. Det är viserligen sådant man får räkna med när man väljer budgetalternativet att bo i sovsal men det var lite dålig tajming med min önskade lugn och ro. 🙂 Hittade dock en härlig park där man kunde sitta i fred och läsa. 🙂
Uruguay
Om de tre dagarna i Montevideo finns inte så mycket att säga. Jag läste, skrev och promenerade. Gillade Montevideo; staden var inte vacker men hade sin charm ändå. Hade dock åter lite otur med vandrarhemmet. Alla vandrarhem kan ju inte vara lika bra som det i Lima men jag vill gärna ha gott om plats att sitta och läsa och skriva, ett bra kök samt hyllor och individuella läslampor vid sängarna. 🙂 Och framför allt: Varför tycks nästan alla vandrarhem i Sydamerika tro att de måste ha en TV på med hög volym hela tiden? Inte alltid folk som tittar ens. Låt folk läsa, eller för all del konversera, i fred. 🙂
En av hela resans höjdpunkter kom dock i Uruguay. El Galope hästfarm Jag hittade den av en slump när jag letade boende i Colonia. Det var en hästfarm på landet utan varken TV eller WiFi. Dock med underbar natur, stillhet och tystnad. Precis vad jag hade längtat efter under 7-10 dagar. 🙂
Paraguay
Även Paraguay blev lite spontant och lite ad hoc. Inget fel på det egentligen, men jag hade läst på för lite inför vistelsen där. Den spikades genom en snabbt beslut när jag satt på vandrarhemmet i Montevideo och funderade på vart jag skulle ta vägen. Det blev ett sent kvällsplan från Uruguay.
Jag strövade runt lite planlöst i Asunción kombinerat med mycket läsning på caféer, parker och på hostlet. Precis som i Montevideo gjorde jag egentligen inte så mycket. Men det är det fina med långresor. Man kan/vill inte vara aktiv turist hela tiden. I vissa perioder bara softar man.
Men efter två tämligen inaktiva veckor i Argentina, Uruguay och Paraguay då jag mest blåst runt som ett löv i vinden, ville jag ha lite struktur igen. Samtidigt började tiden i Sydamerika närma sig sitt slut. Jag hade plötsligt bara 2,5 veckor kvar innan jag skulle byta kontinent, och mindre än så innan jag måste vara i Chile för min resa till Påskön. Jag satte mig därför ner en förmiddag för att bena ut alternativen. Iguazófallen ville jag ju till, liksom Bolivia. Därtill fanns det andra delar av Paraguay man ville se. Och hur lång tid ville jag egentligen ha i Chile? Många frågor som till slut fick det lite oväntade svaret: Tillbaka till Peru. Det var lite olika skäl till att jag ville tillbaka dit, bl.a. ville jag besöka Islas Ballestas. (Om detta kan man läsa i bloggposten om Peru)
Efter Paraguay blev jag mer aktiv igen och planerade lite bättre. Missa inte nästa del, om Chile inklusive Påskön. En fantastisk plats. Chile var det sista landet innan jag skulle byta kontinent.
Läs övriga delar i reserapporten:
Om Mexiko: http://tommieullman.se/jordenruntresan-mexiko/
Om Colombia: http://tommieullman.se/jordenrunt-resan-del-2-colombia/
Om Peru: http://tommieullman.se/jordenrunt-resan-del-3-peru/
